VAD ÄR FIBROMYALGI?

Fibromyalgi - FMS är en smärtsam kronisk sjukdom. Huvudsymtomen vid FMS är en ständig smärta i vila som upplevs som uttalad samt onormal trötthet. Uttalad smärta är en stressfaktor, och symtom som ofta förknippas med stress är vanliga hos patienter med fibromyalgi. Muskelsmärta påverkar motoriken, sömnen störs av smärta. Dålig sömn, ständig smärta och av smärtan framkallad stress ger trötthet.

Förutom ständig smärta och trötthet kan en eller flera av dessa besvär förekomma vid fibromyalgi:

Diagnos:

Diagnosen för FMS är en så kallad kriteriediagnos. Kriterier är sjukdomstecken eller symtom som karaktäriserar en viss sjukdom. Har man ett visst antal symtom uppfyller man kriterierna för sjukdomen.

Vid FMS använder man kriterier eftersom varken laboratorieprover eller andra medicinska undersökningsmetoder hjälper till att ställa diagnos. Avsaknad av laboratorieprov eller röntgenfynd som objektivt kan stödja diagnosen har gjort att diagnosen fibromyalgi ibland ifrågasätts. Det finns dock tester, som hittills använts i forskningssammanhang, som skulle kunna bli metoder för en objektiv diagnostik av fibromyalgi.

Kriterier för fibromyalgi fastställdes av American College of Reumatology, ACR, 1990. Diagnosen är accepterad över hela världen, av WHO och av Socialstyrelsen med följande klassificeringsnummer:

International Classification of Diseases, ICD, nr M79.0.
Socialstyrelsens klassifikation

Huvudkriterier för fastställande av FMS är:

Minst tre månaders generell smärta i alla fyra kroppskvadranterna, på höger och vänster sida, övre och nedre kroppshalvan inklusive axialsmärta, dvs halsrygg, främre bröstkorg och/eller ländrygg.
Smärta vid palpation, tryck, på elva av arton specificerade ställen, ömma punkter, så kallade tender points. Trycket skall vara förhållandevis lätt.

Dessutom förekommer oftast en eller flera av ovan nämnda symtom.

Sjukdomen är långvarig, vanligen livslång, även om den ibland lindras i högre åldrar.

 

Hur börjar FMS?

FMS utlöses vanligen av:

Smärta. Till exempel tennisarmbåge, värk i axel, nacke eller höft. Kommer smygande och man får värk i hela kroppen.

Infektion. Kan vara vilken vanlig infektion som helst, t ex luftvägsinfektion eller urinvägsinfektion. Istället för att tillfriskna efter 2 - 3 veckor, med eller utan antibiotikabehandling, får patienterna plötsligt utbredd värk i kroppen och en onormal trötthet.

Trauma. Efter en operation. Kan vara större eller mindre ingrepp, inte sällan gynekologiska. Efter benbrott eller annan skada.

Kris. Efter skilsmässa, dödsfall mobbning etc. Den ovanligaste vägen in i FMS.
FMS som inleds med lokal smärta eller psykisk kris har vanligen ett långsamt utdraget tidsförlopp, medan FMS som föregås av infektion eller operation vanligen kommer plötsligt.

 

Orsak?

Fibromyalgi betyder värk/irritation i muskeltrådar. Orsakerna till FMS är komplicerade och det har under åren funnits många teorier.

Tidigare ansågs att FMS var en reumatisk sjukdom, men bevis för detta saknas. Internationell forskning har successivt kunna visa att FMS inte är en perifer muskelsjukdom. Under 1980-talet ansåg man att FMS var en psykisk/psykosomatisk sjukdom. Att FMS var en följd av psykologiska problem och kriser i barndomen eller en form av maskerad depression. Sådana påstående möter man även idag. Dessa uppfattningar är inte riktiga. I granskningar av berörda patientgrupper är det visat att FMS-patienter inte har fler psykiska problem än befolkningen i övrigt. När man påstått att det funnits skillnader har det ofta berott på felaktigt patienturval. Patienterna ifråga har ensidigt hämtats från psykiatriska mottagningar.

Idag diskuterar man huvudsakligen två teorier:

FMS är ett syndrom orsakat av en störning i central nociception.

FMS är primärt en neuro-endokrinologisk och möjligen immunologisk åkomma.
Professor Robert Olin säger:

"FMS beror på att det uppstått komplicerade störningar i kroppens nervsystem liksom i regleringarna av olika hormoner. Dessutom fungerar troligen inte immunförsvaret på ett normalt friskt sätt. När dessa störningar väl kommit igång förmår systemet/kroppen inte upphäva dem och följden blir en ständigt pågående obalans. Den ena onda cirkeln av symtom övergår i andra. Många patienter upplever dessa som ett "kaos" eller som att hjärnan och kroppern upphört att fungera normalt. Man känner inte längre igen sig själv."

 

FMS-patienter påverkas ofta av:

Väderväxlingar. Regn, blåst och kyla inverkar ofta negativt på patienter. De flesta, men inte alla, mår bättre i värme.
Ängslan och oro. Man påverkas när något oväntat inträffar.
Stress. Hos många ökar både värk och trötthet om de utsätts för någon typ av psykisk press.
Statisk belastning. Det kan vara oerhört tröttande att bära saker, även lätta.
Repetitivt arbete. Att ofta upprepa en rörelse kan vara mycket svårt. Exempelvis hänga tvätt, skala potatis, plocka ur diskmaskin.
Fysiska aktiviteter. Hård fysisk aktivitet inverkar mycket negativt på FMS-patienter.
Vardagliga sysslor som för den friska är enkla att utföra kan vara oöverstigliga för en FMS-patient.

 

Vilka drabbas av FMS?

Enligt internationell bedömning drabbas 2 - 4% av vuxenbefolkningen av FMS. Det skulle betyda ungefär en kvarts miljon människor i Sverige. Vissa källor har uppgivit upp till 10%.

90% av dem som får diagnosen av FMS är kvinnor. Det är därför lätt hänt att vi glömmer bort att även män drabbas av FMS. Varför är skillnaden så stor? Beskriver män sina besvär på ett annat sätt? Är det omanligt att klaga över värk i hela kroppen? Det är mycket möjligt att andelen män med FMS är högre, att män ofta får en annan diagnos, t ex förslitning, diskbrock, utbrändhet.

Under senare år har debuten av FMS krupit allt längre ner i åldrarna. Det är inte ovanligt att sjukdomen förekommer redan i tjugo- och trettioårsåldern, även enstaka fall av barn förekommer. Det är alltså inte bara "gamla tanter" som kan få diagnosen FMS. Människor i alla åldrar, både kvinnor och män kan drabbas.

Med tanke på att sjukdomen sprider sig allt längre ner i åldrarna är det viktigt att patienterna får en snabb och korrekt diagnos, ordentlig utredning och möjlighet till rehabiliterande behandling.

 

Behandling

Någon behandling som botar FMS finns för närvarande inte. Behandling med mediciner för smärta, sömnstörning och eventuell depression kan ibland lindra symtomen. God information om sjukdomen och bra omhändertagande är viktiga inslag i behandlingen.

För de flesta FMS-patienter, särskilt de i yngre åldrar, är det viktigt att kunna fortsätta sitt yrkesverksamma liv. Det är därför angeläget att patienten får en korrekt diagnos snabbt och hjälp till rehabiliterande behandling. En del FMS-patienter klarar av fortsatt arbete. Andra klarar deltidsarbete. Ofta krävs då att arbetet är anpassat efter personens förmåga. Många patienter saknar arbetsförmåga helt.

FMS kan inte tränas bort. Ett rehabiliteringsprogram med ökad fysisk träning fungerar inte. Man blir sämre och man drabbas kanske av läkarens, sjukgymnastens och försäkringskassans ogillande. De tror man är lat, inte vill ställa upp. Patienten har dock rätt. Påfrestningarna hetsar de redan pågående störningarna i nerv- hormon- och immunförsvarssamspelen. Istället för lindring utlöses fler och värre symtom.

Det innebär inte att man skall låta bli att röra på sig. Man skall aktivera sig, men det skall vara lätt fysisk aktivitet och man skall utföra den i sin egen takt.

Träning i varmvattensbassäng ger tilllfälig lindring för många, likaså akupunktur, TNS, massage, bindvävsmassage mm. Här får var och en pröva sig fram till det som känns bäst.

En kurortsvistelse ger möjlighet till avslappning, massage och fysisk träning och ger också en social gemenskap. På många kurorter finns särskilda program för FMS-patienter. Man skall dock inte har överdrivna förväntningar på en sådan vistelse. Patienten mår visserligen ofta bättre under vistelsen, det är skönt att bli omhändertagen, men botad blir man inte.

Från Sveriges Fibromyalgiförbunds hemsida